Den 4 december 2007 gick min första hund bort, söta stina slapp from den dagen att lida mer.
Hon fick sjukdom efter sjukdom och när hon började blöda ur livmodern bestämde vi, familjen, att det var dags att sluta vara själviska och tänka på henne och hur hon mådde.
Detta beslutade vi på en torsdag ... tisdagen åkte vi till veterinären. Jag fick spendera de sista dagarna med henne. Vi hade mysigt och roligt och hon fick äta en massa gott. Samtidigt som det var tortyr så är jag glad över att jag fick dessa dagar med henne
När ett år hade gått började jag fundera på att skaffa hund igen. Att skaffa samma ras som Stina (Sealyhamterrier) ville jag inte. Det hade bara påmint mig om henne.
Jag kollade i en massa rasböcker, terrier var självklart givet, men vilken terrier.
Pappa pratade en massa om Lucas Terrier, en "ras" som ännu inte är godkänd som ras. Han berättade att denna ras är en blandning mellan Sealyhamterrier och en ras som heter Norfolkterrier.
Så jag gogglade lite på Norfolken "Noffar" och lästa och insåg ganska snabbt att detta är en ras som skulle passa mig perfekt. Liten i storlek men stor i sinnet med en underbar personlighet.
Detta var runt april 2009, och skaffa hund samma år kändes lite läskigt så jag tyckte att jag skulle vänta nått år .... tills jag kom på VARFÖR vänta. Om jag vill ha en hund och är redo för en so why not!
Jag började maila rund till en massa uppfödare i Skåne och Göteborg/Smålands trakten.
Blev uppskriven på några väntelistor - men det blev inga tikar i de kullarna så det var bara att leta vidare.
Då hittade jag Marina, Kennel Twisty, hemsida. Jag ringde till henne och vi pratade, det klickade direkt. Jag fick komma dit och hälsa på hennes Noffar, jag hade ju aldrig sett en Noffe förr. Och jag fick träffa Ida, som var dräktig. Jag blev godkänd och så började väntan ... Skulle det bli en Noffe till mig.
Söndagen den 7 juni ringde Marina tidigt på morgonen och berättade att Ida hade valpat under natten och resultatet var 4 tikar och 1 hane. En av tikarna var min =D Jag var så glad, det pirrade i hela kroppen. Efter 4 veckor skulle jag få komma dit och hälsa på valparna, det kändes som en evighet dit.
Men tiden gick och så var det dags. Valparna var så söta och jag fick välja vilken som jag ville ha. Det tog inte lång tid... direkt när jag kom dit så fann jag min favorit. Hon hade svarta tassar, svarta öron och en svart svans ... och hon blev min lilla Ella =) Nu skulle jag "bara" vänta 4 veckor till innan jag fick hem henne :)
Söndagen den 4 augusti åkte vi och hämtade henne. Pappa fick köra för jag ville gosa med henne hela vägen hem. När vi kom hem kändes det lite konstigt, plötsligt så var det något litet på golvet som skulle undersöka ALLT =) Fast det kändes konstigt så kändes det samtidigt helt rätt.
Nu är Ella 10 månader och 2 veckor - en riktigt stor tjej. Vi har det riktigt kul ihop och jag älskar henne över allt annat, trots att hon kan vara envis som en gammal get. MEN hon är en terrier och jag är precis likadan själv =D
I den här bloggen kan ni läsa om vad jag och Ella hittar på. Jag kommer även att ladda upp bilder =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar